Alter Ego

Förutom den funktionella aspekten av föränderlighet har jag också velat införliva en annan sorts flexibilitet i mitt bord Alter Ego. Våra saker har ju inte bara praktiska funktioner, de berättar också en historia om deras ägare. För att stärka vår identitet shoppar vi idag som aldrig förr. Konsumtion har blivit en kanal för vår kreativitet då vi, med hjälp av sakerna omkring oss skapar, river ner och återigen skapar vår identitet. Jag tror inte det är självhävdandet i sig som är dåligt i detta ekorrhjul av inköp. Jag tror vi kan vara individualister utan överkonsumtionen.

Jag har inspirerats av handgriplighet och hur man skapar mervärde genom att tillverka själv som i Do-It-Yourselfkulturen. Om brukaren kan anpassa en produkt efter sin personlighet, för att på så sätt stärka det
känslomässiga bandet till produkten, kan den bli mer än bara en pryl och det har jag eftersträvat med projektet.

DFD eller design for disassembly innebär att en produkt designas för att den enkelt ska kunna tas isär när den är uttjänt. DFD underlättar återvinning och möjliggör också att man kan byta ut en del i taget, vartefter de slits ut. Under arbetets gång drogs metoden med att designa för att kunna plocka isär en produkt till sin spets vilket ledde till att vad som egentligen är min design är fot och fäste för ett bordsben.

Eftersom den första idén om Alter Ego kom ifrån ett behov av förändringsbara möbler för trånga studenthem så utformades bordet så det sk vara lätt att modifiera efter eget behov. En bordsfot kan balansera upp bordsskivor med plats för upp till 3 – 4 personer. Om man vill ha ett större bord kan man komplettera med fler ben. En mindre skiva skulle kunna användas om man vill ha ett barbord. I varje fäste finns tre skruvar som spänner åt benen eftersom handslöjdade ben kan vara lite ojämna. Jag har alltså designat en grunden för ett bord så att var och en ska kunna välja hur mycket av sin egen design de vill applicera på det. Då kan bordet blir deras Alter Ego.

 

Kommentera